Flödesbaserad kapacitetsberäkning
Den 29 oktober 2024 inför Svenska Kraftnät ihop med de övriga nordiska länderna en så kallad flödesbaserad kapacitetsberäkning. Det är en ny modell för att beräkna kapaciteten i stamnäten. Målet är att öka elöverföringen mellan de olika elområdena och länderna samt att öka mängden förnybar el i näten.
Den nya metoden kommer att jämna ut elpriserna i Europa vilket kan leda till ökade elpriser i Sverige men i vilken utsträckning återstår att se.
Införandet av flödesbaserad kapacitetsberäkning var först planerad till november 2023, men det blev sedan framflyttat till oktober 2024 pga. komplexiteten i projektet och att det behövdes mer tid för att anpassa de nordiska IT systemet och tillhörande processer. Nu är det dock sagt att det kommer att införas 29 oktober 2024.
Kapacitetsberäkning handlar om hur man beräknar flödena av el i näten mellan olika elområden och länder. Det finns nämligen en gräns för hur mycket el som kan överföras på ett säkert sätt, det vill säga hur mycket kapacitet som finns i kablarna, och för att räkna ut det använder man en kapacitetsberäkningsmetod.
Vi i Norden har idag en ekonomisk marknadsmodell som förenklat förklaras att elen flödar dit elpriset är som högst. Problemet är att den metoden inte tar full hänsyn till nätets totala överföringsförmåga och att kapaciteten inte används fullt ut.
Den nya flödesbaserade metoden utgår i stället från den fysiska kapaciteten i elnäten. Man vill alltså gå över från en ekonomisk modell till en fysisk beräkningsmodell för att kunna överföra mer el mellan olika elprisområden utan att bygga ut elnäten. Det minskar risken för elbrist men möjliggör även för mer förnybar el i näten.
Att gå över till den flödesbaserade metoden är en del av Sveriges elsamarbete med övriga Europa och sedan 2015 finns en EU förordning som rör detta vilket innebär att beräkningsmodellen redan har införts i många europeiska länder.
Baksidan av den flödesbaserade metoden är att den eventuellt kan leda till ökade elpriser i Sverige. När vi kan överföra större mängd el så kommer priserna i Europa jämnas ut. Det innebär att de områden som idag har låga elpriser kan komma att få högre elpriser och att de med höga elpriser kan få lägre elpriser.
Metoden har testats parallellt med dagens metod för att se hur elpriserna skulle ha påverkats om den införts tidigare.
I den simulation som genomfördes kunde man se en i genomsnitt nästan tioprocentig prisökning mellan perioden december 2022 (vecka 50) och september 2023 (vecka 38).
Så här såg den simulerade prishöjningen ut för respektive elområde:
- Elområde 1: 12,1 procent.
- Elområde 2: 7,1 procent.
- Elområde 3: 17,5 procent. (Det elområde som vi tillhör)
- Elområde 4: 3,2 procent.
Resultatet av parallelldriften visar alltså på prisökningar i alla våra elområden. Tittar man däremot på hur den framåtblickande terminsmarknaden som ligger till grunden för fasta elhandelsavtal så går det inte att urskilja någon förändring överhuvudtaget efter införandet den 29 oktober. Det finns alltså ingen klarhet i hur priset kommer att påverkas utan denna förändring är allt för komplex för att vi på förhand ska veta hur prissättningen kommer falla ut.